Bara lite ur livet!
Nu var det längesen jag skrev här ändå.🧐
Tror jag känt att jag inte längre är lika intressant att läsa om på något vis...🤔
Men vafasen, det är jag ju inte alls! 🥳
Jag har ju gjort ett val att flytta ihop med mannen jag älskar, nära mina kids i ett hus på landet och ångrar inte det för en sekund.
Men visst har det förändrat mitt liv rätt mycket.
Fast på ett sätt jag oftast finner väldigt tillfredsställande.
Idag har jag 979 dagar som drogfri och tänkte jag skulle fortsätta på den vägen.
I kinda like it! 😉
Men alltid lätt?? Nä de tycker jag kanske inte...
Jag har hamnat i en vardag, precis som alla andra människor.
Att hantera den är ju livet som livet verkligen är.
Det händer saker, bra och mindre bra.
Men jag märker ju att saker och ting fortfarande löser sig om jag tar tag i dom.
Jag har ett känsloregister som heter duga bortemellanåt, som just nu mest består av tårar till höger och vänster.
Är även inne i något härligt förklimakterie som känns i kroppen minst sagt..🙄
Plus en axel som ilar och hugger varje dag.
Det blir lite drygt.
Speciellt när jag är en sån som "kan själv" och "vill inte besvära" då får jag skylla mig själv.
Har väl aldrig sett fram mot en operation som denna.
Förr hade jag ju vräkt i mig morfin för längesen och lite till för att må "bättre" men det finns lixom inte med idag.
Tanken jo, men inte mer.
Detta kommer ju bli bra.
Tar bara lite tid.
Något som verkligen är fascinerande roligt är min nya hobby.
Att odla grönsaker.
Aldrig i hela mitt liv hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle finna detta så tillfredsställande och roligt.
Dessutom har jag tydligen fantastiskt "gröna" fingrar.
Så jäkla kul!
Lyckas med det mesta (kanske måste öva min ödmjukhet här 😜) men det är ju verkligen så.
Jag har en sån stark känsla för precis allt jag odlar. ❤
Känns lite sķevt att fälla en tår när jag gallrar morötter eller ber min sambo slänga en planta som är färdig odlad för att det gör så ont i mig 😅
Men hellre har jag dessa känslor än att ta massa skit och stänga av dom.
Det är jobbigt med allt vattnande, plockande och bärande.
Men när jag går ut och plockar ihop en sallad av bara mina egna grönsaker känns det fantastiskt bra i kropp och själ.
Detta har lilla jag varit med och skapat.
JAG lixom!
Den är svår att ta till sig fortfarande 😅
Men jag har en liten dröm om att testa mig fram till att bli självgående på just denna bit.
Det får ta sin lilla tid.
Nästa år blir det iaf ett stort växthus!
Och större lanne.
Följer ju olika bloggare som odlar och känner hur jag suger upp information som en tvätt svamp.
Intresset är stort och brinnande.
För mig, inte min sambo lika mycket 😜 även om jag vet hur mycket han uppskattar det jag gör.
Egenodlat är lyx i min värld. ❤
Så i det stora hela är jag väldigt nöjd med hur livet ser ut idag.🙏
Tänker fortsätta leva det på dess egna villkor, drogfri och klimakteriestinn..😉
Ha en fin dag på er!