Apropå alla dessa selfie..🤔
Nu har nog polletten trillat ner om alla mina selfies och varför jag älskar att ta dom.
När jag ser på äldre kort så ser jag ganska ofta en leende kvinna.
Men inte nån direkt glädje i blickarna.
Nä leendet har inte nått ögonen.
Kanske för att jag minns hur jag alltid har mått.
Hur känslan av att vara Renata alltid känts lite meningslöst.
Vad gör jag här och vad är meningen med livet har nog upptagit mycket av min tid.
Men idag är ju bilden lite annorlunda.
Detta med att vara helt clean i huvudet är inte så dumt.
Inte heller att ha lagt ner mega jobbet jag gjort med mig själv under resans gång i drogfriheten.
Så fantastiskt värt det.
För nu lever jag med en kvinna (mig själv alltså😜) som är genuint glad oftast.
Och även om jag har den fina känslan i kroppen så blir den lite bekräftad för mig när jag så tydligt ser det på bild och det tycker jag känns för jävla härligt.
Mötas av ögon med äkta liv i är fasen rätt fucking underbart!
Visst fasen har även jag mina neråt dagar och kan må bedrövligt ynkligt.
Eller vara redigt piss off på livet.
Men långt ifrån hela tiden vilket är jävligt Nice.
Upptäckte tidigt när jag började knäppa dessa kort vad glad det gjorde mig när jag såg dom.
Möts nästan alltid av mitt leende och ögon som ofta glittrar idag.
Jag tycker det är skit häftigt!
En sprudlande levnadsglad tös som inte kan få nog av livet.
Och det är jag 😍
Och det vill jag dela med mig av och låta andra få se.
Speciellt nu när jag hittat till Snapchat som jag finner så oerhört roande och får mig att ibland bli lite 5 år.
Släng på ett par roliga, helst lite rosa öron and make the day start with a smile är lite min enkla filosofi.
Och jag känner som så att har jag fått en enda människa att dra på munnen så känner jag mig lycklig inombords.
Så ja, jag fortsätter nog att knäppa massa kort på mig själv för att göra både mig (Och kanske nån annan) lite små happy typ rätt ofta 😉